2.5 Dammbindning
Dammbindningen har två uppgifter:
• att minska den sanitära olägenheten av vägdamm • att binda slitlagret.
Vägdammet består av grusvägsmaterialets allra finaste partiklar. Om dessa får försvinna blir vägbanan svårbunden och känslig för korrugering genom att det uppstår överskott på sand. Det behövs då täta omhyvlingar. Vid varje hyvlingstillfälle uppstår en viss nedkrossning av grusmaterialet.
Genom dammbindningen kan man alltså behålla en riktig sammansättning på slitlagermaterialet under längre tid. Vägen kan då klara sig längre utan att hyvlas eller grusas. I synnerhet på grusvägar med stark trafik kan man alltså spara mycket genom att hålla vägen väl dammbunden.
En väl dammbunden vägbana med en jämn och fast yta och god friktion är trafiksäkrare än en obunden vägbana.
Man bör i första hand dammbinda där det är tät bebyggelse, vid odlingar och på vägsträckor med mycket gång- och cykeltrafik.
Dammbindningsmedel
Kalciumklorid, vanligen kallat klorkalcium, är det bästa dammbindningsmedlet som finns för närvarande. Den har stor förmåga att binda fuktighet.
Normal mängd kalciumklorid under ett år är 0,6–1,5 ton/km. Hur mycket som behövs beror på trafikmängden och slitlagrets sammansättning och på om vägen ligger i öppen eller skogsskyddad terräng. Behöver man använda mer än 1,0 ton/km sprider man ca 2/3 vid den första spridningen. Resten sprider man vid omhyvlingar under sommaren eller när det annars finns behov av dammbindning.
När utförs dammbindningen?
Dammbind vägen så snart tjälen har släppt på våren. Det gör att den naturliga fuktighet som finns i vägkroppen kan bibehållas. Man får ett bra resultat om man hyvlar vägbanan och sedan omedelbart dammbinder den. Vägytan är då porös, och kalciumkloriden kan lättare tränga ned i ytskiktet.
Kalciumkloriden binder fukten som finns i vägbanan eller luften. Vatten krävs för att kalciumklorid ska verka, och spridningen ska anpassas efter det. Det går bra att sprida kalciumklorid direkt på en naturfuktig vägbana, t.ex. efter regn eller snösmältning och tjällossning. Vägbanan kan även vattnas före spridningen. En annan möjlighet är att sprida kalciumkloriden på kvällen när luftfuktigheten är hög.
Hur utförs dammbindningen?
Ska man sprida större kvantiteter kalciumklorid (mer än 0,7–0,8 ton/km) är det lämpligt att använda en lastbil med spridaranordning.
Mindre mängder dammbindningsmedel kan även spridas med en konstgödselspridare på en traktor. Skärma av spridaren och håll låg hastighet för att få rätt spridningsbredd.
Sprid inte kalciumklorid vid ihållande regn, eftersom den då kan rinna bort från vägbanan. Det är särskilt viktigt eftersom kalciumkloriden kan påverka vattentäkter.
Lagring
Kalciumklorid levereras vanligtvis i plastsäckar om 50 eller 70 kg. Säckarna bör lagras så skuggigt som möjligt, eftersom plastförpackningarna inte tål solsken. Upplagen bör dessutom vara så ordnade att inte kalciumkloriden kommer i kontakt med fukt.
https://www.youtube.com/watch?v=uAjS1ODYbr8
Snökäppar är vertikala vägledningsanordningar som främjar vägsäkerhet och underlättar vinterunderhåll av vägar. De markerar vägar under vintertid och är särskilt viktiga för väghållare som utför oumbärligt vinterunderhåll.
Riktlinjer för vinterväghållning
I Lilla Hållsättra har vi sedan många år haft som princip att plogning utföres vid ca 5 cm snödjup. Vid pågående snöfall brukar man vänta tills snöfallet avtar/upphör om det inte vräker ner då man får ploga fler gånger.
Sandning utföres vid halka eller befarad halka. Det är ju inte givet att vägen är hal för att den är vit. Vid låga temperaturer brukar det inte vara särskilt halt. Sandlådorna är till för att medlemmarna och andra trafikanter skall kunna hjälpa sej själv då akut halka uppstår.
Blåa max 30 km/h skyltar innebär att du får köra i 50, men det finns åtgärder på vägen som innebär att 30 km/h är en lämplig hastighet…oftast då i form av fartgupp och liknande!
Vi möts på mötesplatserna som är markerade, våra vägar är smala och dikeskanterna är svaga
